Giraffer har inte blåa horn.

Nyvaken treåring imorse:
-"Pappa, giraffer har inte blåa horn."
-"Jaha, vilken färg har de då?"
-"Jag vet inte."
-"Men giraffen du håller i har ju blåa horn."
-"Ja, men det är ju bara ett gosedjur."
-"Ok, vilken färg har riktiga giraffer på hornen tror du?"
-"Jag vet inte, kanske gula."
Storasyster vaknar.
-"Tora, vilken färg har giraffens horn?" frågar treåringen.
-"Kanske bruna, öronen är i alla fall bruna."
-"De är blåa på mitt gosedjur."
-"Giraffer har öron, ögon och antenner."
-"Kan vi ta reda på vilken färg hornen har på något sätt?" frågar jag.
-"Nä. Får jag titta på film?"

Och så var den stunden förbi. Påståenden är inte alltid påståenden, det kan vara en förklädd fråga eller en teori man vill pröva. Jag funderar på om man ska börja prata om giraffens tunga, den är ju faktiskt blå...

Ett bra sätt att börja sin dag på, med lite barnhjärngympa, det har en tendens att krulla hjärnan lite mer.