Igår begav sig hela klanen Troll till Astrid Lindgrens Värld. Efter en härlig gemensam frukost (10 vuxna, 5 barn) kom vi iväg och var inte mer än 30 minuter efter utsatt tid. Såklart använde vi oss av GPS'en som tog ut vägen som skulle ta kortast tid. Ack så fel den hade.
Den guidade oss över en väg som var mer trasig än hel och guppade upp och ner och krängde hit och dit i cirka 15 minuter. Resultatet? Lilltroll blev åksjuk och kräktes upp hela frukosten över sig, sin barnstol och sin mor. 30 minuter senare så var stolen ren, Lilltroll hade fått nya kläder och alla kräksdränkta attiraljer invirade i plastpåsar. Mot Sherwood-skogen!
2 mil senare kom en annan doft över kräksdoften... Minitroll hade gjort blöjan full. Stanna och byta och iväg igen.
Strax efteråt bestämde sig Mini-Troll för att hon var hungrig och gallskrek tills dess vi stannade. Till en början letade vi efter en mack så vi kunde köpa textilrengöring och bli av med kräksdoften men efter 5 mil gav vi upp och stannade vid en parkeringsficka. Minitroll fick mat och jag insåg att GPS'en lagt av. Det visade sig att cigarettändaruttaget i bagaget (som varit det enda som fungerat) hade lagt ner och lämnat GPS'en strömlös. Felsökningen medans Minitroll åt gav inget. Suck. Däremot så hade uttaget fram börjat fungera igen. Jag blir inte klok på denna bil ibland.
Nåja, vi körde vidare och hittade en mack inne i Vimmerby, köpte textilrengöring och körde mot Astrid Lindgrens Värld. Där insåg vi vilken tur vi hade som körde bakvägen in. Vi kom till entrén ganska direkt och efter 30 minuters köande hade vi en parkeringsplats. De andra tre bilarna som kört i förväg när Mini-Troll skulle äta kom strax efter oss, de hade fastnat i en timmes bilkö på vägen till entrén.
Solen sken och vi begav oss in bland allt folk och vi insåg ganska snabbt att det var jungelns lag som gällde här inne. Kastade du dig inte framför andra barn och föräldrar för att få plats på teatrarna eller komma fram till de olika figurerna fick du snällt vara utan. Jag kan väl säga att jag höll igen ganska rejält eftersom jag inte ville ge Lilltroll en ny vokabulär och se sin far fly förbannad och skälla.
Resultatet av det var att vi inte såg allt vi ville men Lilltroll var rätt nöjd ändå, hon hittade andra saker att fokusera på. Det roligaste var en scen som var uppställd i ett hus, när Emil och Lukas rider in på borgmästarens 50-årskalas. Där stod hon i 20-30 minuter och bara tittade. På andra plats kom dockan som snarkade i polisstationens cell.
I alla fall, när det var dags för Pippi (som Lilltroll tjatat om) så växlade vädret och det som SMHI beskrivit som c:a 1mm regn/timme beskrev vi som ett rejält skyfall. Vi hade bara tagit med oss regnjackor men insåg snabbt att det skulle varit läge för ett helt regnställ + paraply. Nåväl, nån timme senare lättade regnet och det blev strålande solsken igen. När vi åkte hem så var vi alla torra igen.
Vägen hem blev väldigt bra, till en början. Mini-Trollet somnade omgående och Lill-Troll lyssnade på Den ömma moderns senaste inköp, Astrid Lindgren läser Ronja. När vi hade en timmes väg kvar vaknade Mini-Troll och gallskrek resten av vägen hem...
Fast... Dagen var faktiskt jättebra och alla var nöjda. Vi bestämde oss dock för att nästa gång åka under lågsäsong och köpa 2-dagars biljett.
Bilder finns hos den ömma modern.
Den guidade oss över en väg som var mer trasig än hel och guppade upp och ner och krängde hit och dit i cirka 15 minuter. Resultatet? Lilltroll blev åksjuk och kräktes upp hela frukosten över sig, sin barnstol och sin mor. 30 minuter senare så var stolen ren, Lilltroll hade fått nya kläder och alla kräksdränkta attiraljer invirade i plastpåsar. Mot Sherwood-skogen!
2 mil senare kom en annan doft över kräksdoften... Minitroll hade gjort blöjan full. Stanna och byta och iväg igen.
Strax efteråt bestämde sig Mini-Troll för att hon var hungrig och gallskrek tills dess vi stannade. Till en början letade vi efter en mack så vi kunde köpa textilrengöring och bli av med kräksdoften men efter 5 mil gav vi upp och stannade vid en parkeringsficka. Minitroll fick mat och jag insåg att GPS'en lagt av. Det visade sig att cigarettändaruttaget i bagaget (som varit det enda som fungerat) hade lagt ner och lämnat GPS'en strömlös. Felsökningen medans Minitroll åt gav inget. Suck. Däremot så hade uttaget fram börjat fungera igen. Jag blir inte klok på denna bil ibland.
Nåja, vi körde vidare och hittade en mack inne i Vimmerby, köpte textilrengöring och körde mot Astrid Lindgrens Värld. Där insåg vi vilken tur vi hade som körde bakvägen in. Vi kom till entrén ganska direkt och efter 30 minuters köande hade vi en parkeringsplats. De andra tre bilarna som kört i förväg när Mini-Troll skulle äta kom strax efter oss, de hade fastnat i en timmes bilkö på vägen till entrén.
Solen sken och vi begav oss in bland allt folk och vi insåg ganska snabbt att det var jungelns lag som gällde här inne. Kastade du dig inte framför andra barn och föräldrar för att få plats på teatrarna eller komma fram till de olika figurerna fick du snällt vara utan. Jag kan väl säga att jag höll igen ganska rejält eftersom jag inte ville ge Lilltroll en ny vokabulär och se sin far fly förbannad och skälla.
Resultatet av det var att vi inte såg allt vi ville men Lilltroll var rätt nöjd ändå, hon hittade andra saker att fokusera på. Det roligaste var en scen som var uppställd i ett hus, när Emil och Lukas rider in på borgmästarens 50-årskalas. Där stod hon i 20-30 minuter och bara tittade. På andra plats kom dockan som snarkade i polisstationens cell.
I alla fall, när det var dags för Pippi (som Lilltroll tjatat om) så växlade vädret och det som SMHI beskrivit som c:a 1mm regn/timme beskrev vi som ett rejält skyfall. Vi hade bara tagit med oss regnjackor men insåg snabbt att det skulle varit läge för ett helt regnställ + paraply. Nåväl, nån timme senare lättade regnet och det blev strålande solsken igen. När vi åkte hem så var vi alla torra igen.
Vägen hem blev väldigt bra, till en början. Mini-Trollet somnade omgående och Lill-Troll lyssnade på Den ömma moderns senaste inköp, Astrid Lindgren läser Ronja. När vi hade en timmes väg kvar vaknade Mini-Troll och gallskrek resten av vägen hem...
Fast... Dagen var faktiskt jättebra och alla var nöjda. Vi bestämde oss dock för att nästa gång åka under lågsäsong och köpa 2-dagars biljett.
Bilder finns hos den ömma modern.
Man lär så länge man lever :-)
SvaraRaderaLåter som en väldans bra dag, andra föräldrar och spya till trots.
(Kom ju på att du också har blogger, så nu finns du i listan.)
SvaraRaderaJa, inget ont utan att det har något gott med sig. Både biologiska och elektroniska bestyr på vägen upp. XD
Det där med föräldrar på Astrids Lindgrens värld, har vi också sur erfarenhet av - Föräldrarna står längst fram och barnen längst bak. Konstig prio på en i huvudsak barnfokuserad plats.